Humorsvängningar

Idag i affären insåg jag, kanske för första gången på allvar, att jag måste börja blogga. På riktigt. Min inre monolog maler på, bara pågår och pågår, och nu börjar det nästan bli lite påfrestande. Jag måste ut med allt, helt enkelt.

Redan nu kan jag säga att jag inte kommer vara seriös på en fläck, antagligen inte särskilt intressant eller med andra bloggar-mått mätt särskilt hot. Jag kommer heller inte att med mening kränka någon, så förvänta er inget så kallat "läsvärt". Däremot kommer jag att sitta här i min egen självgodhet och bukfettma och rabbla dåliga ordvitsar och andra saker som är intressanta för mig och bara mig. Och kanske dig om jag tycker om dig och du har ett stort uppmärksamhetsbehov.

SLUT på första inlägget.